Det är så enkelt att ge upp.

Det är söndag morgon. Det är faktiskt den andra morgonen på raken som den långe missat att fylla min orangea termomugg. Igår var det inte ens han som bryggde den svarta heta drycken, utan han fråntogs sina uppgifter av den långa senior. Fäder är sådana ibland. På ett gott sätt menar jag då, naturligtvis. Just denna morgon hittade jag kaffet i glaskannan som stod där den borde stått. I bryggaren. Jag fick själv hälla upp mitt kaffe. Det är som om den långe håller på att tackla av nu när han gått in i sin sista arbetsvecka på det kalla hotellet i sydost. Eller så hittade han bara inte min mugg eftersom den inte stod på rätt plats. Nåja. Egentligen är det skitsamma. Nu sitter jag här i min knarrande fåtölj med min dator i knäet skrivandes på ännu en text, medan min orangea termomugg lugnt och sansat står bredvid mig, fylld med den svarta, heta och starka morgondrycken som är ett måste.

Det är så enkelt att ge upp. Att bara rycka på axlarna och sluta kämpa. Helst om det både är motvind, motströms och uppförsbacke. Om det dessutom är så att du själv inte kan påverka skeendet i någon positiv riktning, vad du än gör eller vad du än beslutar om. Det hjälper ju inte till ett dugg med att stärka kämpaglöden i din kropp. Varför skulle du fortsätta att kämpa om varje beslut du själv kan ta bara ger bakgång istället för framgång. Det är så lätt att ge upp.

Att ge upp och att sluta försöka är också ett beslut. På ett sätt skänker även det beslutet dig lugn och ro. Har du gett upp vet du att den vägen omedelbart upphör att existera. Då slipper du tänka på den vägen mer och kan samla dina tynande krafter för att klara av de återstående alternativen. Beslut skänker alltid ro när beslutet verkligen är taget och ligger i ditt historiska arkiv. Även om beslutet är att ge upp och sluta försöka.

Ibland blir jag riktigt förvånad. Det är när jag möter dig som inte vill ta något beslut alls, trots att det finns flera möjliga, fantastiska beslut att ta. Beslut som leder ditt iv i en positiv riktning. Istället för att du står rakryggad medan du ser ut mot världen och tar konsekvenserna för dina egna beslut, väljer du att låta alla människor omkring få första tjing till att ta de besluten som styr ditt framtida liv. Du kanske tycker att det hjälper dig på något sätt. Att du inte då behöver ta ansvar eller kan bli beskylld att ha fattat ett felaktigt beslut. Att du inte kan bli klandrad när du överlåter din självklara rätt att styra ditt liv, helt och hållet till yttre krafter omkring dig. Men det är helt fel. Att ta beslutet att inte besluta är också ett beslut. Dels är det inte bra för dig, dels är det en egotripp från din sida, att tvinga andra att ta de beslut du inte själv ville befatta dig med. Jag blir riktigt överraskad av dig som stoppar ditt huvud ner i sanden.

Det är när jag möter dig jag verkligen förstår värdet i att göra det jag sällan eller aldrig gjort i mitt liv. Att det är så enkelt att bara ge upp.


Jonny Siikavaara (du når mig på jonny@siikavaara.se).
Visar vägen, helst utan att vara i vägen.