onsdag 20 april 2016

Inför oss är vi alla samma lika.


Det är träning som gäller på onsdag morgon. Även idag. Klockan är alldeles för tidigt och jag har ännu inte haft möjlighet att sippa på det kaffe som just blev klart och upphällt i den svarta termosmuggen. Muggen som utförde sina värmehållande uppgifter med bravur var märkt med ett svart hjärta. Sex heta röda hjärtat. Jag visste att kaffet skulle smaka bra i bilen på väg mot Hallstavik där mitt gym låg just nu. Mittemellan, på min väg till Östhammar där jag jobbade hela dagarna nuförtiden. Lite kaffe innan träning och lite mer efter. Det skulle bli en lång dag igen. Tankarna for iväg medan stegen styrdes mot min grafitgråa bil som stod fastgjord med el-kablaget rakt in i väggen. Det är en laddhybrid. En bil som körde på el i tre till fyra mil och på så sätt var snäll mot miljön. I alla fall var det något jag inbillade mig varje dag.

Jag förstår att människor i hela världen lever i olika kulturer. Jag behöver bara jämföra kulturen i norra Sverige med kulturen i södra. Den är olika. En vän av ordning kan säkert ha åsikter om att den ena varianten av kultur är bättre i olika avseenden än andra. Och vän av ordning har med all säkerhet rätt. En prioritering av konsekvenser och effekter av skillnader kan i en viss sinnevärld vara bättre än någon annan och tvärtom. Men i min värld är inte det så viktigt.

När kulturen på något sätt hävdar att någon människa eller grupp av människor är bättre än någon annan människa eller grupp av människor då måste jag med bestämdhet meddela att den kulturen är fel. Egentligen så bryr jag mig inte ens om orsakerna till att någon som representerar den kulturen tycker så, agerar så och faktiskt på riktigt tror att det är den enda rådande sanningen. Jag kan bara såga á det bestämdaste att denna någon har fel. Helt fel. Även om jag i mångt och mycket kan acceptera att det råder flera sanningar i världen och att jag kan ha rätt i min sanning samtidigt som någon med en helt annan syn också har en sanning som också är minst lika sann som min, så kan jag aldrig acceptera kulturer som trycker ner andra kulturer eller människor som trycker ner andra människor. Där går min gräns.

Människor är människor oavsett om de är drottningar eller kungar, städare eller sjuksköterskor, lapplänningar eller skåningar, svenskor eller finskor, kristna eller muslimer, vänstervridna eller högervridna, kriminella eller laglydiga, pryda eller frigjorda, religiösa eller ateister, köttälskande eller veganer eller vad som du än kan komma på i din egen motsägelsefulla fantasi. Människor är lika värda. Det finns faktiskt ingen som är bättre än någon annan. Det finns ingen som egentligen kan se ner på någon annan. Att ens tänka tanken är en livs-synd.

Vi människor drivs av enkla saker när vi väl låter tankarna landa i livets famn. Vi söker lycka. Vi söker möjligheten att vara älskad. Att få älska. Det spelar en mindre roll hur vårt liv ser ut, varifrån vi kommer, vilket språk vi talar eller vilka erfarenheter vi bär med oss i livet. När allt ställs på sin spets är vi alla samma lika.


Jonny Siikavaara (du når mig på jonny@siikavaara.se).
Visar vägen, helst utan att vara i vägen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar